ETT ÅR I USAS HUVUDSTAD

Idag har vi haft begravning för min älskade farmor, det känns så konstigt att det är just du som är borta, jag vill inte även fast att jag vet att det är skönt för din del att få vila ut och vila tillsammans med farfar. Det är det viktigaste att ni får vara tillsammans igen. Det ploppar upp minnen hela tiden. När jag var sjuk när jag var liten fick jag alltid varmt vatten med honung och dina tablettaskar som man alltid fick när man kom och hälsade på, du var så mysig på alla sätt och vis. När du satt barnvakt var du så snäll, du bara skratta och log lite om man gjorde någonting tokigt för du ville inte säga till, utan var alltid alldeles alldeles snäll och genomgo. En gång så stoppade min knäppis till lillebror upp en videung upp i näsan när du var barnvakt, och allt blev kaos, och sen när du skulle värma välling, oj det här kommer jag så starkt ihåg, du glömde ta bort locket på flaskan och värmde den i mikron och jäklar vilken smäll haha( och en hel del rök i hela köket) men inte visade du någongång för det att du blev arg eller uppstressad, iallafall inte för mig. Gud jag vill bara få spola tillbaka tiden och få uppleva det igen. Jag är så glad att jag fått ha med dig alla dessa år, även om du varit svag och kanske inte alltid förstått att det har varit jag när jag hälsat på, så har jag alla dessa minnen med dig som jag kommer ihåg så väl. Jag hoppas du har det fint nu tillsammans med farfar. Vila i stillhet och vaka över oss, du lever kvar i våra hjärtan min fina farmor♥